Nature    Cats     Paris     House     Oven     Pool table
Texter:

  2010-06-03      |         Nick Belmon

Bannlysande demokrati

Man har definierat demokratin som motsatsen till diktatur där människor berövas sin frihet, så långt att de får betala sitt liv för att tänka och vara på ett visst sätt. I demokratin, däremot, behöver man inte riskera livet för det. I den demokratiska delen av världen ser livet annorlunda ut.

Under diktatur utses, delvis genom allmänna val, en diktator, omringad av en elitgrupp som får ensamrätt att definiera normerna. Överträdelse från gällande normer kan ha dramatiska konsekvenser, allt för att kunna hantera folk på ett givet sätt, det bästa sättet, enligt eliten.

Under demokratin utses, delvis genom allmänna val, en elit av politiker (som i sin tur utser mängder av experter) som fastställer gränserna för normerna som de kallar demokratiska. För att skapa och hantera opinionen använder sig demokratin av metoder som gör att ett blodgjuteri kan bli helt överflödigt. Politiker och experter här, hand i hand får den privilegierade uppgiften att definiera begrepp, innehåll, mening och allt som ingår i livet i demokratin. Dessa definitioner kallas Demokratiska. Alla andra definitioner saknar legitimitet och är därmed odemokratiska. För att skapa och återskapa den demokratiska medborgaren använder sig det demokratiska elitsamhället av media och utbildningssystemet. För att skydda demokratin får det räcka att ha de demokratiska definitionerna mest tillgängliga och hålla alla möjliga odemokratiska definitioner utom räckhåll.

Genom att vara och följa i det demokratiska samhället får medborgaren lätt känna till gränserna för att hålla sig igenom och uppleva Tryggheten. Allt som kan vara odemokratisk, när det gäller idéer eller rent generellt “sättet att vara” blir därmed otillgängliga för medborgaren.

Demokratiförmyndare, som sitter utspridd lite överallt och arbetar som tidningsredaktör, kansliansvarig, politiker, områdesexpert, m.m. får bl.a. uppgiften att filtrera all tanke och dröm som han/hon anser skada demokratin.

Resultatet blir att medborgaren blir extremt beroende av sin elit och lätt kan känna sig hotad inför eventuella främmande ord och mening. Alla andra odemokratiska definitioner blir oftast främmande och obegripliga för den lydige medborgaren. Utanför gränserna är det intet!

Det är politikernas och experternas sak att tänka och fatta beslut. Att tänka och bestämma för medborgarens del börjar i valdagen och försvinner i röstlådan. Det är drömfabrikernas uppgift att visa upp vad ett dröm kan vara. Medborgaren får vänja sig och utveckla sin anpassningsförmåga för att klara sig i det demokratiska samhället.

Friskt tänkande och okonventionella aningar belönas inte och filtreras bort i media och i övriga samhälle.
Demokratisk media är genomsyrad av allmän vedertagna, igenkännbara och bejakande ord och mening. Det ser ut som att alla ord är en upprepning med olika teckenstil, färg och storlek, dekorerade med attraktiva reklambilder för att dölja sin alldaglighet. Medias ansvarsområde blir enbart underhållande. Det finns alldeles för lite innehåll i media som kan väcka till tanke eller oro. Mycket av textmängd som fylls i debattspalter och liknande liknar mest som skitsnack vid ett fikabord, alldaglig och innehållslös. Kritik i det demokratiska samhället bannlyses och reduceras till den ena eller andra partifalangen inom demokratin. En kritik över gränserna, mot hela etablissemanget, existerar inte! Det låter som att bortom gränserna är det intet!

Tänkandet reduceras till kalkyl. Okonventionellt tänkande och genuin individualitet kan ha ödesdigra konsekvenser för en elit som behöver förutsebara medborgare att planera för deras framtid.

Yttrandefrihet tolereras bara om den rymmer inom de “demokratiska” gränserna.
Friheten i demokratin begränsas till friheten att ha, frihet enbart i kvantitet, frihet att konsumera, konsumera det oändliga utbudet av nya smak och konsumera snillens intellektuella avföring. Det som räknas är mängden av friheten, d.v.s. ett stort valmöjlighet mellan likvärdiga varor och småprylar. Däremot är friheten att vara den enda bristvaran i demokratins mångfald.


nick@belmon.info